Foto och © Kristina Djerf
Sommarens konsertturné började kvällen innan på en musikfestival med flera artister medverkande, men när Helen och hennes fyra musiker denna kväll har tagit sig till Öland och Halltorps gästgiveri är det enbart de som står för musiken i trädgården. Det är premiär för Halltorp som konsertplats och förutsättningarna kunde inte ha varit bättre – en alldeles lagom ljum sommarkväll, uppehåll hela konserten och mot slutet en vacker rödorange solnedgång som fond.
Martin, Jojje, Ulrik och Berqa tar plats på scenen och smyger igång med suggestiva toner, innan Helen ställer sig vid mikrofonen och sjunger Jordgubbar och smultron. En låt skriven ur en mans perspektiv, men med några enkla förändringar i texten gör Helen den helt till sin egen. En mycket bra start.
Sedan följer låtar välkända för alla som har varit på någon av Helens senaste två konsertturnéer. Låtar från Visor- och Euforia-skivorna, blandat med ett par Duvemåla-låtar, äldre visor och så några modernare poplåtar. Låtarna är inbördes så olika men i sammanhanget och med Helens presentationer och mellansnack som guidning blir det till en helhet och det är fantastiskt att få höra dem med henne igen.
De nya inslagen består, förutom öppningslåten, av två Shakespeare-sonetter som Martin har tonsatt och som Helen tidigare har framfört bara på någon enstaka konsert. Vackra melodier och texter som verkligen växer ju fler gånger man hör dem. De tre barnlåtarna från Jojjes Goda’ Goda’-skiva som tidigare har framförts var för sig är nu ihopvävda till ett medley som utökats med ytterligare två låtar, där Jojje, Martin och Helen turas om att köra åt varandra.
Som avslutning får vi Helens, och även BAOs och Duvemålas, största hits, och publiken reser sig ur sina campingstolar och från picknickfiltarna för stående ovationer. Detta ska sedan komma att upprepas på samtliga konserter under turnén.
Och det är de väl värda, för precis så här ska en sommarkonsert vara. Spelglädje framförd av oerhört kompletta och kompetenta musiker och Helen som sjunger och mellansnackar så fantastiskt, naturligt och självklart som bara hon kan göra. De trivs tillsammans på scenen, det både syns och hörs och det smittar av sig. Det var solsken alla konsertkvällar, men solens strålar överträffades varje gång av värmen från scenen!