Sundsvalls Tidning 2024-11-09
Av: SUSANNE HOLMLUND & MARIA EILERTSEN
Det var så här det började. I Sundsvall. I kyrkor. Och tillsammans.
Sundsvallsartisterna Helen Sjöholm och Anna Stadling har varit vänner i 40 år. För 26 år sedan gav de konsert i Selångers kyrka, som duo.
Nu gör de det igen. Den 7 december blir det julkonsert.
– Så fin den här kyrkan är, säger Helen Sjöholm och ser sig omkring.
Till skillnad från vännen Anna är hon inte uppväxt i en frikyrklig familj. Men hon påverkas av kyrkor.
– Jag har alltid varit intresserad av de stora frågorna, och kyrkobyggnader är fantastiska. Det finns ett inbyggt lyssnande här. Det märker man när man musicerar, säger hon.
Att det var två blivande artister som kommit till världen visste ingen sommaren 1970, när de föddes med en dags mellanrum på Sundsvalls BB (Helen är äldst). Först 12 år senare skulle deras vägar korsas på riktigt.
– Då flyttade vi från Klockarberget in till stan. Helen och jag hamnade i parallellklass, berättar Anna Stadling.
Båda var med i en vårshow i skolan, och de sjöng i samma kör i kulturskolan för Elisabeth Modén Hallgren. De drog åt samma håll och med sina olika bakgrunder var de också nyfikna på varandra. Anna kommer från en musikerfamilj inom frikyrkan, Helens familj gillade teater och andra sorters musik.
– Jag såg er komiska ådra och teaterintresse. Hemma var det mer klassisk musik, säger Anna.
– Och jag lärde mig mycket av Stadlingfamiljen. Ni tog musik på allvar och Annas pappa Bertil pratade om stämföring och hur man fraserar. Det var spännande för mig, säger Helen.
När gymnasiet närmade sig sökte Anna, med sina familjetraditioner, musikgymnasium i Härnösand medan Helen valde samhällsprogrammet; hon hade vid den tiden inga tankar på att ägna sig yrkesmässigt åt musik.
Men 17 år gamla blev vännerna anlitade för att ge en konsert tillsammans i Sundsvalls vänort Björneborg i Finland. De upptäckte att de fungerade lysande ihop, så de bildade en duo, Meiram, och engagemangen blev fler. De var med i Kjell Lönnås allsångsprogram, sjöng under musikkvällarna i Glasverandan på Spikarna, samarbetade med skickliga musiker. Och gjorde julkonserter.
När Anna åkte till USA i ett år och sedan började musikhögskola i Stockholm fortsatte Helen att jobba i ett och ett halvt år med Lars T Johansson och Erling Eliasson, båda etablerade artister. Efter den erfarenheten bestämde hon sig för att satsa på artisteriet, sökte utbildning vid Kulturama i Stockholm och resten är, som man säger, historia. Musikalen Kristina från Duvemåla blev hennes stora genombrott (…)
När deras vägar gled isär yrkesmässigt blev vänskapen mindre intensiv. Men den har alltid funnits där. Och 2016, när Sundsvalls Tidning fyllde 175 år, blev de åter ombedda att sjunga tillsammans (..:)
Vid en lunch i Stockholm ett par år senare beslöt de att göra en platta ihop. Det tog sin lilla tid och pandemin sinkade den ytterligare, men 2022 var julalbumet Snö & marschaller klart och följdes av en julturné där också Sundsvall fick besök.
I fjol blev det en miniturné utan nedslag på hemmaplan. Årets blir mer omfattande. Två nya sånger finns i bagaget, Abba-låten The way old friends do som Björn Ulvaeus översatte till svenska åt dem nästan innan de hunnit fråga honom, samt Julens röster, som de skrivit själva med Peter Kvint.
– Julen är magisk. Den är tradition och i denna stressiga värld också ett tillfälle till kontemplation och ro. Den skapar gemenskap, säger Helen.
Själva har de starka musikminnen från barndomen i Sundsvall; minnen som figurerar också när de väljer sin egen julrepertoar.
– Julton med Kjell Lönnå, förstås. Pappa som alltid sjöng O helga natt i Elimkyrkan; det är oförglömligt för mig. Och Advent med kör, det är väldigt speciellt, säger Anna.
– Hemma hos mig gick skivan med Mahalia Jackson och O holy night, säger Helen.
2022 sjöng de i Tonhallen. I år blir det lite mer av kammarspel och med fokus på kyrkor, inte konserthus. Det blir deras egna röster och trion Jesper Nordenström, piano, Johan Lindström, gitarr, och Dan Berglund, bas. Inalles är 17 konserter planerade.
I övrigt arbetar Helen just nu vid Stadsteatern i Stockholm, i musikalen Company. Hon har också ett Allan Edwall-program med Bengan Jansson och Lennart Jähkel. Anna gör sin musik och har en intensiv ”rosa månad” bakom sig. Även om hon inte längre är ambassadör för Bröstcancerförbundet är hon involverad i mycket av dess arbete.
Nästa höst sätter Scenkonst Västernorrland upp ”Kristina från Duvemåla” i Sundsvall. Kommer den första Kristina, den som för många är Kristina i original, och lyssnar då?
– Absolut. Jag känner flera som är med, bland andra Tuva som ska spela Kristina. Hon är fantastisk. Jag är såklart nyfiken på en ny version, säger Helen.
Skulle hon själv kunna tänka sig att vara med i den musikalen igen?
– Det är väl bara Fina-Kajsa som jag skulle kunna spela nu, skojar hon.
Och oavsett ärende är hon glad att komma hem till Sundsvall – närmast om en månad med en vän som Anna Stadling. En vän man kan kommunicera med på djupet – givetvis om hur det är att arbeta med musik och sång, men också om livsfrågor.
– Det är inte alla man kan prata med om sådant. Men för oss fortsätter samtalet när vi sjunger, säger Helen Sjöholm.
(Hela artikeln återges inte av upphovsrättsliga skäl).