Recension av O Klang och Jubeltid

Dagens Industri Weekend 110622

Av: JAN GRADVALL

Benny Anderssons Orkester
Titel: O klang och jubeltid
Skivbolag: Mono Music
Betyg: 4

Vad är det som är Benny i Bennys musik? Det publiceras sällan fotografier där Benny Andersson inte ler. Men vad som går som en underström genom alla hans största kompositioner är vemodet. Den av Vilhelm Mobergs böcker som bäst speglar känslan i Bennys musik är ”Din stund på jorden”, där en man i minnet försöker återskapa den svenska hembygd som inte längre finns kvar.

Från utländska journalistkollegor får jag ofta frågan: ”Och när ska Benny och Björn börja jobba ihop igen?” Jag svarar alltid, ”Det gör de redan”, även om inte ens svenskar verkar känna till det.

Alla album med Benny Anderssons Orester – det här är det sjätte – innehåller nyskrivna Benny Andersson/Björn Ulvaeus-kompositioner. Då och då kan radarparet heller inte låta bli att låta som ABBA. ”En dag i sänder” är en fantastisk poplåt (arrangemanget!) där en sedvanligt magnifik Helen Sjöholm inte kan dölja sin glädje över att få lägga både Agnetha & Frida-stämmorna.

I övrigt är det album där Benny Andersson vecklar ut hela Sverigekartan. Samspelet mellan blås och fioler är enastående och unikt för Benny Anderssons orkester. Tommy Körberg får ta på sig Jussi Björlings kavaj i ”Jag hör…” och fyller ut den. Och har Benny själv någonsin spelat piano som i ”Flickornas rum”?

Tillbaka