Sommarkonsert med Sjöbackakören, Skillinge, 8 juli

Foto och © Maria Nehro

Solen glittrade i vågorna, men det blåste ordentligt, då vi anlände till idylliska Skillinge, ca 1,5 mil utanför skånska Simrishamn, en onsdagseftermiddag i juli.

Strax före klockan två steg vi in på den lilla teatern, belägen i något som mest påminde om en skånsk, röd- och vitmålad bondgård, och hämtade ut våra biljetter. Den första av konserterna med Helen, Martin Östergren och den 20-årsjubilerande Sjöbackakören hade ägt rum redan kvällen före, och denna dag var det dags för två avslutande konserter.

Det var inte numrerat, och insläpp skulle ske ifrån två håll fick vi veta. När den förste tog plats vid dörren som ledde till den främre delen av salongen, slöt vi upp och bildade kö bakom henne, och fick på köpet en riktigt trevlig pratstund med en från Stockholm inflyttad skåning!
Väl inne slog vi oss ned på första raden, där ett flertal platser (dock inte våra) var reserverade för funktionshindrade.

Dessa sommarkonserter var specialkomponerade för Skillinge Teater, men visst kändes delar av låtvalet igen från den sommarturné Helen och hennes musiker precis avslutat! Vi fick höra henne sjunga både solo och tillsammans med kören, plus musik ur Sjöbackakörens egna repertoar. Temat var den svenska sommaren, kärlek, hav och landsbygd. Även Martin Östergren framförde två egna nummer, ett av dem tillsammans med violinisten Mirjam Charas.

Så här såg programmet ut som vi fick lyssna till (och vid ett tillfälle rentav själva delta i!)

Längst inne i mitt huvud

Morgonrocksvals

Fånga mig vind (Sjöbackakören)

Man borde inte sova

Sommarlek (Sjöbackakören)

Sonetter av William Shakespeare:
– Sonett 60 – Som vågor närmar sig en stenig strand
– Sonett 116 – Låt ingenting få stå i vägen för

Duvemåla Hage

Hanna flyger (Martin Östergren & Mirjam Charas)

Jag är det fulaste som finns (Martin Östergren)

Sverige

Vårens första dag

PAUS

Altarpolska (Sjöbackakören)

I det fria (Sjöbackakören)

Fanfar

Siv och Gunne

Så länge skutan kan gå (Sjöbackakören)

Så skimrande var aldrig havet (Sjöbackakören)

Jag har bott vid en landsväg (allsång)

Potpurri:
– Vårvindar friska
– Vindarna sucka
– Här är gudagott att vara
– Kling klang klockan slår
– Lustvin dansar en gavott med de fem sinnena
– Vid vassen av den krökta ström

Som skapta för varann

Gabriellas sång

Extranummer:

Hemma

Vår sista dans

Sjöbackakören var mycket proffsig, med duktiga solister. Medlemmarna bar ingen enhetlig klädsel, utan var fritt och ledigt klädda. Även deras agerande på scenen kändes otvunget och avslappnat. I de låtar där kören inte medverkade valde några av medlemmarna att sätta sig ned, medan andra stod upp. Men det gav aldrig något stökigt eller oorganiserat intryck, utan såg bara trevligt ut. Boel Adler dirigerade med stor inlevelse, på ett mjukt och lite annorlunda sätt som gjorde starkt intryck. Kören visade sig också innehålla oanade talanger då en av körmedlemmarna framförde ett stycke på cello, medan ett par andra spelade gitarr till några av låtarna.

Och Helen, klädd i vita långbyxor och orange- och vitspräcklig lång klänning med knäppning fram, visade upp hela sin bredd som artist, där oändligt vacker sång och stark inlevelse varvades med roliga anekdoter från Duvemålatiden, småfräckt mellansnack och därtill, när sångerna Sverige och Hemma introducerades, en stilla men tydlig önskan om solidaritet och förståelse för varandra. De rungande applåderna efter sista extranumret visade att publiken gärna hade hört mer av Helen och Sjöbackakören denna eftermiddag. Som tur var hade ju vi skaffat biljetter även till kvällskonserten.

Mellantiden gick snabbt och kl 20.00 började den sista konserten. Köproceduren från eftermiddagen upprepades. Genomsnittsåldern var nu påtagligt lägre, liksom antalet rullstolar och rullatorer. I övrigt utspelade sig samma program som under eftermiddagen, möjligen med aningen tröttare deltagare, vilket inte var så konstigt, men mycket njutbart var det förstås även denna gång att få lyssna till Helens ljuva röst och körens stämsång.

När vi i den mörknande sommarnatten återvände till vår lilla pittoreska skånegård efter konsertens slut föll ett stilla regn.

Några bilder från konserterna hittar du här.

Tillbaka

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.