Musikaliska – Stockholm, 27 april 2013

Foto och © Tina Schuster

Foto och © Tina Schuster

Efter en hektisk förmiddag sammanstrålade jag med Tina, hennes mamma Steffi och Florence på Hötorget vid lunchtid. Efter blomsterinköp och en lättare lunch rusade jag vidare till Centralen för att möta pappa, och därefter promenerade vi i helgträngseln ned till Musikaliska på Nybrokajen 11, där denna eftermiddag Stockholms Studentsångare skulle ge sin vårkonsert med en alldeles speciell gästartist – Helen Sjöholm! På plats träffade vi även Kristina, med fler bekanta ansikten som skymtade förbi och hälsades på i publiken.

Publiken var festligt klädd, somliga rentav galaklädda, och jag kände mig en smula malplacerad i mina blå jeans. Snart satt vi på plats på den allra första bänkraden. Konserten började något sent, och precis som kören börjat sjunga kom en körmedlem inskyndande på scenen, samtidigt som han febrilt försökte få ordning på sin klädsel. Han blev, genom sång, avvisad och utmotad av dirigenten Pelle Olofson.

Sådana små studentikosa inslag visade sig bli ett återkommande inslag under eftermiddagens konsert. Lättsamma sång- och humorinslag varvades med mer högtidliga toner på ett förtjänstfullt sätt av en allt igenom manlig studentkör iklädd frack. Helen intygande skämtsamt att det var detta som lockat henne att tacka ja till vårkonserten; att få uppträda tillsammans med snygga karlar i frack, efter 1,5 års barnledighet med blöjor och gröt! Helen själv bar, dagen till ära, långklänning i svart och lila. Därtill ett pärlarmband som vi starkt misstänkte att äldste sonen var skyldig till, då den kreativa kombinationen av pärlor otvivelaktigt förde tankarna till ett barns öppna sinne.

Enligt programbladet som delades ut gratis i entrén skulle vårkonsertens program se ut så här:

ll Bandito (ur operan Ernani)
Guiseppe Verdi (1813 – 1901)

Nachtwache (Op. 104 nr. 1)
Johannes Brahms (1833 – 1897)
Text: Friedrich Rückert
Arr: Pelle Olofson

Serenad  
Franz Berwald 1796 – 1868)
Kvartett: Daniel Nyström, Nils Alwall, Peter Linder, & Tomas Jönsson

Vit natt  
Gottfrid Gräsbeck (1927 – 2010)
Text: Boris Pusternak i svensk tolkning av Ralf Parland
Solist: Pär Jonasson

O klang och jubeltid  
Musik och text: Benny Andersson & Björn Ulvaeus
Arr: Pelle Olofsson
Gästsolist: Helen Sjöholm
Solister: Mattias Lundström medJonas Ekman & Sören Westerberg

En sång som handlar om sig själv  
Franz Schubert
Text: Tage Danielsson (1928 – 1985)
Arr: Martin Östergren
Gästsolist: Helen Sjöholm

Summer Night City  
Musik och text: Benny Andersson & Björn Ulvaeus
Arr: Claes Grufman

The Ballad of Little Musgrave and Lady Barnard  
Benjamin Britten (1913 – 1976)
Text: Anonym (ur Oxford Book of Ballads)

PAUS

Pikse Litania (Litany to Thunder)
Viejo Tormis
Text: Ain Kaalep baserad på en magisk besvärjelse
Solister: Paul Girgensohn & Anders Norell Bergendahl

Sov tills jag kommer  
Maurice Karkoff (1927 – 2013)
Text: Harald Forss

Traumlicht  
Richard Strauss (1864 – 1949)
Text: Friedrich Rückert

Pierrot och månen  
Einar Ralf 1888 – 1971)
Text: Paul Friedrick i översättning av CG Santesson

Man borde inte sova  
Gunnar Wennerberg (1817 – 1901)
Gästartist: Helen Sjöholm

Aftonen
Hugo Alfvén (1872 – 1960)
Text: Herman Såtherberg

Kvällen stundar  
Bröllopskväde från Malung, tolkat av Jan Erik Lindquist, bearbetning av Gunnar Hahn
Solist: Nils Alwall

Gabriellas sång
Stefan Nilsson
Text: Py Bäckman
Arr: Pelle Olofson
Gästartist: Helen Sjöholm

Du är min man (extranummer, ej i programmet)
Musik och text: Benny Andersson & Björn Ulvaeus
Gästartist: Helen Sjöholm

Konserten, med temat ”natt”, varade betydligt längre än vi trott, drygt 2,5 timme. Då och då stack kören emellan i det digra programmet med några av våra mest kända studentsånger, så som Sköna maj och den avslutande Sjung om studentens lyckliga dar. Därtill kom de tidigare nämnda spexinslagen. Då Helen skulle göra entré kom en körmedlem krypande, buffandes en gigantisk köttbulle i papp, och väl inne på scenen stämde kören upp i Bella Notte. Långa vita sladdar fick symbolisera spagettin i denna gestaltning av Lady & Lufsens romantiska middag. I andra änden av sladdspagettin fanns – naturligtvis – Helen. En udda men mycket underhållande entré!

Helen var i god form och passade på att skoja med kören när musik och text så gav tillfälle. Hon berättade även om sin egen, såväl som sin fars, tid i olika körer.

I andra akten, innan Helen sjöng Man borde inte sova, placerades körledaren Pelle Olofson, sovande och inlindad i en filt, i en skön stol, och några körmedlemmar stämde upp i Sov du lilla videung, med nyskriven och personlig text. Andra skämtsamma inslag var t.ex. då några av körmedlemmarna kom in på scenen med plakat, där de demonstrerade mot gycklet, eller då en av dem kom inrusande, strax före en sång, med brandsläckare.

Det som imponerade mest, förutom Helen, var den svårsjungna sången Pikse Litania, som kören stämde upp i på sydestniska!

I extranumret tog Helen kommandot genom att stampa i golvet och dra igång Du är min man a capella! Efter applådtack och blomsterutdelning tar jag avsked av vännerna för att tillsammans med pappa bege mig till ett planerat estaurangbesök. Båda var vi nöjda och belåtna efter en mycket underhållande konsert!

Tillbaka

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *